Integritetsombudsmannen informerar

Pinsamt för gammelmedia när Wikileaks tar över

Sajten Wikileaks slog igenom inför allmänheten när den nyligen tog offentliggjorde en video som visar en amerikansk massaker på civila i Irak. Det är en mycket hemlighetsfull sajt, vilket kanske inte är så konstigt, eftersom den har mäktiga fiender. Sajten brottas med stora ekonomiska problem.

Wikileaks är till för att så kallade ”whistle blowers” utan risk ska kunna sprida dokument som påvisar missförhållanden – exempelvis korruption och annan oetisk verksamhet. Tyvärr saknas det ord för whistle blower på svenska, men det handlar om personer som upptäcker grova missförhållanden (ofta där de arbetar) och slår larm. Som bekant är det förknippat med stora risker att göra det (även i demokratier som Sverige).

Wikileaks har sedan starten i december 2006 skördat väldiga framgångar på det publicistiska planet. Den amerikanska tidningen The Nation har skrivit att ”Wikileaks troligvis kommit med fler scoop under sin korta livstid än vad Washington Post har gjort de senaste 30 åren”. Det är inget litet beröm – och det är ett underbetyg åt gammelmedia.

Privata och offentliga aktörer i skottgluggen

Avslöjandena riktar sig både mot offentlig och privat verksamhet – över hela världen. Bland annat har Wikileaks avslöjat kontroversiella hemliga regler för Guantánamofängelset, känsliga dokument från den isländska banken Kaupthing, de e-postmeddelanden som utlöste en skandal kring FN:s klimatpanel IPCC förra året, och storskalig korruption i Kenya.

Naturligtvis kan vem som helst lägga upp ett läckt dokument var som helst på internet, för att göra det behövs inte Wikileaks, men sajten tillför två viktiga fördelar:

- Den ger ett mycket starkt skydd för anonymiteten
- Det blir lättare för andra att hitta läckta dokumentet när dessa samlas på ett ställe.

Till en början fungerade Wikileaks ungefär som Wikipedia – vem som helst kunde lägga upp vad som helst. För att upprätthålla kvaliteten, och förebygga missbruk, har dock gruppen bakom sajten tänkt om. Idag kan vem som helst skicka in dokument, men dessa bedöms av en inre cirkel på Wikileaks innan de läggs ut. Totalt sägs det att 800 – 1000 personer arbetar för sajten – men ingen utomstående vet säkert.

Hemlighetsmakeriet är stort. Man vet inte riktigt vilka personer som står bakom Wikileaks och hur. Journalisten och internetaktivisten Julian Assange är en av grundarna till Sunshine press, ett globalt nätverk för frivilliga aktivister, som i sin tur startat Wikileaks. Han kommer från Australien men sägs i dag dela sin tid mellan Kenya och Tanzania. En viss Daniel Schmitt är talesperson för Wikileaks.

Anonymitetsskyddet för de personer som lämnar dokument till Wikileaks är synnerligen starkt. Det är nog nödvändigt, när man exempelvis har amerikansk underrättelsetjänst som motstsåndare. Ett av de dokument som på senare tid läckts på Wikileaks är ett förslag utarbetat inom den amerikanska arméns kontraspionageenhet om hur Wikileaks kan motarbetas.

Anonymitetsskyddet är nyckeln

Stort hemlighetsmakeri råder kring anonymitetsskyddet, men det är känt att tre faktorer bidrar till detta:

- Kryptering av militär styrka
- En teknik kallad Freenet, som går ut på att lagring av information sprids på ett stort antal datorer runtom i världen
- En teknik kallad Tor, som går ut på att information skickas vidare från nod till nod som ligger innanför varandra, ungefär som skalen på en lök. Detta gör det oerhört svårt att koppla ihop ingående och utgående data.

Wikileaks lagrar information på servrar på ett flertal platser i världen, men Sverige spelar en viktig roll. En stor del av informationen ligger hos det svenska webbhotellet PRQ. Bakom det står Fredrik Neij och Gottfrid Svartholm Warg – två personer som var med och startade fildelningsportalen The Pirate Bay. PRQ är känt för sina synnerligen långtgående åtgärder för att skydda anonymitet och för att inte ställa några frågor.

Julian Assange säger att Wikileaks hittills har tagit emot omkring en miljon dokument. Av dessa ska bara ett tiotal ha varit falska. Att falska dokument får spridning, och uppfattas som äkta, är annars en risk med denna tjänst. Det verkar som om Wikileaks ledning hittills har uppträtt seriöst, med ett äkta patos för kampen mot det oetiska.

Sajten har fått ett antal prestigefyllda journalistiska priser. Bland annat utnämndes den år 2008 av tidningen The Economist till året nyhetsmedium, och förra året fick den Amnestys International UK:s pris New Media. Detta betalar dock inte räkningarna, och i december tvingades sajten stänga under en tid på grund av brist på epngar. Personerna bakom Wikileaks säger att det krävs 600.000 dollar årligen för att hålla verksamheten flytande. I år har det hittills kommit in 370.000 dollar. Finansieringen är en akilleshäl för Wikileaks.

Pinsamt för gammelmedia

Nog är det tur att internet finns, och att det finns personer som är engagerade och duktiga nog att starta en tjänst som Wikileaks. Och nog är det intressant vilket fullständigt underbetyg som gammelmedia måste leva med. Traditionella tidningar, radio- och tevesstationer har visat att de inte kan eller vill leva upp till de gamla publicistiska idealen om att tvätta smutsiga bykar.

Kanske har de ett alltför dåligt tekniskt anonymitetsskydd för att personer med riktigt känsliga dokument ska våga närma sig dem? Eller också är de alltför ofta för rädda för att våga ta i de riktigt stora skandalerna. Kanske utgör de i alltför hög utsträckning en del av etablissemanget. Och kanske är de ibland alltför styrda av vad som är politiskt korrekt (inte många svenska medier vågar skriva särskilt kritiskt om klimathotet eller feminismen, exempelvis).

För övrigt – se filmen om massakern i Irak om du inte redan har gjort det (den ligger överst på Wikileaks). Den kommer att bli legendarisk. Jag blev illamående – och fruktansvärt upprörd. Det är verkligen motbjudande att se hur det går till i verkligheten.

Mera information:
http://www.wikileaks.org/
http://en.wikipedia.org/wiki/Wikileaks
http://blogs.dr.dk/blogs/harddisken/archive/2009/09/18/internettets-whistleblower.aspx
http://www.youtube.com/watch?v=8zNFe1mQ6Tc



Abonnera på BBB!
Ifall du inte är abonnent på nyhetsbrevet BBB kan bli det utan kostnad på www.atomer.se/bbb. Fyll bara i din epost, inga frågor ställs. På samma adress kan du avboka BBB eller ändra adress.

Jag finns på Twitter
Jag finns på Twitter som ParStrom.

Läs min blogg GenusNytt
Den behandlar jämställdhet ur ett perspektiv som är befriat från politisk korrekthet: www.genusnytt.se

Pär Ström
Integritetsombudsman, Den Nya Välfärden
Föreläsare, moderator och skribent, Atomer och bitar AB
(läs mer om mina föreläsningar på www.atomer.se)
Ledamot av regeringens IT-råd
Epost: par@atomer.se
www.dnv.se
www.youtube.com/dennyavalfarden
www.atomer.se
Tel 0709-699 411
Twitter: ParStrom

Detta nummer av BBB är utgivet den 15 april 2010